ANOU KOZ PAROL – 127 “Zistwar depi enn bob afrikin” Enn spektak-vivan pou onor leritaz François Chrestien

Yannick Bosquet ek Kimberly Oxide

- Publicité -

Le 26 Septam 2022, Creole Speaking Union, an kolaborasion avek Conservatoire National de Musique François Mitterrand ek Liniversite Moris, finn selebre 200em laniverser premie text literer ki finn ekrir an Kreol dan Moris ek dan Losean Indien, « Les Essais d’un bobre africain » par François Chrestien. Selebrasion-la finn pran form enn spektak-vivan, “Zistwar depi enn bob afrikin”, ki finn reinir bann artist experimante ek bann etidian depi Liniversite Moris, ki bann debitan. Dan enn liniver bi-tanporel, ant 1822 ek 2022, lasenn Caudan Arts Centre finn vibre avek bann text François Chrestien ek plizier domenn artistik kouma ladans, lamizik, sante ek acting finn marye pou onor sa leritaz-la. Zordi, bann partisipan partaz zot lexperyans Spektak-vivan “Zistwar depi enn bob afrikin”.

 

 

Enn zoli kado pou François Chrestien  ek pou nou lang nasional

Bann akter, santer ek danser dan Spektak-vivan “Zistwar depi enn bob afrikin”. Kredi foto: Chrisnaëlle Coutequel

 

Robert Furlong, oter, tradiker. Partisipan dan deklamasion text dan Spektak-vivan.

Poezi pa existe pou res anferme dan enn liv ouswa pou dimounn lir zis ar zot lizie. Poezi pran so vre dimansion dan loralite. Premie fwa mo ti dekouver rekey François Chrestien dan lane 1975 ansam avek mo kamarad Vinesh Hookoomsing, nou ti kirye pou kone dan ki fason piblik 1822 ti akeyir sa text-la. Nou pena sa linformasion-la: ti ena sansir dan lagazet sa lepok-la ek ziska 1831, pa ti koz bann zafer kiltirel. Kitfwa, dan zot lakaz, bann kolon ki ti aste rekey-la finn lir à haute voix ou finn sant bann poem-la, tousel ouswa an sosiete. Pli pre ar nou, dan bann lane 1970-1980, kan lang Kreol finn koumans pran enn dimansion politik inportan, ti pe organiz bann evennman otour lang-la avek sega ek poem militan ek li interesan kone ki detrwa poem François Chrestien ti trouv zot plas dan sa bann aktivite-la. Ti ena mem enn madam ki ti met bann poem an mizik. Sa ler-la, François Chrestien ti vinn, koumadir, enn anbasader pou rekonesans lang Kreol. Sa rol anbasader la, finn abouti 200 lane apre, avek spektak-vivan ki finn zwe dan Caudan. Avek tou bann zenes ki finn inplike, bann zistwar depi enn bob afrikin pankor fini: okontrer zot finn gagn enn segon lavi!

 

 

Enn lexperyans inkonparab

 Rachel Françoise, etidiant Biological Sciences, Year 1. Aktris ek santez dan Spektak-vivan. 

 

Lasware 26 Septam 2022 ti enn lexperyans inkonparab ek ranpli avek lemosion. Apre boukou mwa travay, nou ti pe anfin ariv nou destinasion! Mem si stres ti la, mo’nn mont lor lasenn avek enn gran sans responsabilite ek lamour pou sa proze-la. Atraver Spektak-vivan, mo’nn fer konesans avek enn lekip formidab ki’nn touzour la pou motiv nou pou pous nou bann limit. Mo’nn gagn lokazion travay avek bann profesionel kouma Robert Furlong, Gaston Valayden, Kurty Geneviève, bann mizisien Conservatoire de Musique François Mitterrand (Evans Maurer, Neshen Teeroovengadum, Steven Bernon, Jeremy Gungadoo), me ousi avek bann dimounn ki, kouma mwa, ti pe fer kitsoz koumsa pou premie fwa. Avan,mo pa ti konn lexistans François Chrestien ek so text. Mo pa ti realize ki kantite nou langaz Kreol Morisien ek so literatir ris. Mo fier ki nou’nn reisi donn lavi ek partaz bann parol François Chrestien ek ousi enn parti nou listwar ek nou kiltir.

 

 

 

Enn lavantir pasionan dan lapo enn Griyo

 

Bernard Moonsamy, artist. Griyo dan Spektak-vivan.

 

 

Li ti enn sirpriz kan Prezidan Creole Speaking Union inn propoz mwa pou inkarn rol ‘Griyo’ apre ki premie akter ki ti idantifie ti nepli disponib. Atraver sa lexperyans-la, mo finn dekouver enn personaz pasionan ek intrigan. Rakont enn bann zistwar dantan ek sirtou koz enn langaz diferan ar seki mo abitie koze ou tande, ti enn challenge ek anmemtan enn loner pou fet ek trouv levolision lang Kreol Morisien. Li finn fer mwa osi realize ki fode pa nou perdi nou lidantite kiltirel ek nou langaz maternel, parski li enn pilie ki finn fer nou sosiete evolie dan letan. Mo espere tou Morisien gagn lokazion trouv sa spektak-vivan la ek apresie bote nou langaz.

 

 

 

Enn zoli lexperyans pedagozik

 

Dr Mylene Lecoq-Bamboche Lecturer dan Psikolozi,

Liniversite Moris ek artist. Santez, mizisienn ek dansez dan Spektak-vivan.

 

 

Pou mwa, Spektak-vivan inskrir li dan kontinwite sware kiltirel ki ti organize an 2020, kot ti ena enn esanz otour liv François Chrestien ek mo ti akonpagn sante text “Bal Maryaz” avek mo benjo tenor. An 2022, mo finn invite pou interpret “La Créole philosophe”, enn text manifik ki ilistre lexperyans boukou fam, mem dan nou lepok. Li expoz panse enn fam ki finn konn desepsion par zom ki li ti kontan ek difikilte fer konfians. Sa finn fer mwa panse ki enn blues ti pou aproprie pou expoz sa text-la parski sa zanr lamizik-la asosie avek melankoli, tristes, koler me ousi rezilians. Bann mizisien ek momem nou finn swazir enn striktir AABA ek melodi pou sant “La Créole philosophe” li enn konpozision orizinal. Mo finn inflianse par Etta James, enn gran santez nwar amerikin bien popiler pou so bann blues. Interpret sa text-la finn enn lexperyans bien for parski li ti inklir konpozision, zwe mo linstriman (benjo tenor), sante, danse ek acting. Spektak-vivan finn permet mwa explor mo bann kapasite dan enn manier olistik. Li ti pou bon fer plis proze koumsa kot lar (sirtou bann Performing Arts) ki enn zouti pedagozik, dapre literatir psikopedagozik, kapav servi pou laprantisaz ek ledikasion.

 

 

….

 

 

Enn dekouvert lor rises nou langaz ek lor momem

 

Isha Mohabir, etidiant Sociology, Year 1.

Dansez dan Spektak-vivan.

 

 

Spektak-vivan ti enn gran lexperyans ek mo’nn dekouver boukou lor kiltir dan Moris, sirtou kouma nou langaz natal finn evolie. Mo’nn bien kontan saki mo’nn viv, ki li lor lasenn oubien pandan bann repetision. Mo ti touletan kontan danse ek sa spektak-la finn donn mwa lasans travay avek bann profesionel kot mo’nn aprann boukou zafer ki mo sir pou ed mwa dan mo lavenir kouma enn dansez. Mo’nn ousi aprann kouma travay avek boukou dimounn ek kouma zer bann sitiasion mouvmante. Mo finn emerveye trouve ki kantite gran travay kapav ena deryer enn spektak. Anplis ki mo finn dekouver rises nou langaz, mo finn ousi kapav diferansie ant lavi aster-la ek kouma lavi ti ete 200 an desela.

 

 

Enn defi pou interpret trwa rol

 

Alexandre Nadal, etidian BA French Studies, Year 2.

Akter ek santer dan Spektak-vivan.

 

Kan mo finn gagn propozision pou zwenn lekip Spektak-vivan, mo pa’nn ezite pou dir wi parski mo ti touzour interese pou fer teat, ek pou mwa, li ti enn sans pou montre talan ki mo ena. Li pa ti fasil parski mo’nn bizin balans mo letan ant letid, repetision ek lantrennman. Mo’nn gagn lasans interpret plizier personaz depi diferan text, ek sa ti enn challenge parski mo ti bizin met mwa dan lapo sak personaz. Mo finn interpret enn vie misie dan “Misie ek Madam Denis”, me ousi “Le pauvre diable” ki enn boug mizer me ki kontan seki li ena. Ti ena ousi “Le Mal d’amour” kot mo finn inkarn enn personaz ki’nn perdi lamour so lavi. Mo’nn ousi gagn lasans dekouver Kreol lontan par bann text François Chrestien.

 

 

 

 

 

 

- Publicité -
EN CONTINU

l'édition du jour

- Publicité -