‘Lavi Wilson Bégué’, langaz kouma enn reapropriyasion nou lidantite

UMAR TIMOL

- Publicité -

Kolonizasion finn enn zenosid kiltirel kot bann kolonizater inn aneantir kiltir bann kolonize. Lafors sa zenosid-la li tel ki kolonize non selman li pa kone ki li ete, li pena nostalzi de so pase, denn letan perdi parski finn fer li bliye li, me osi li santi li bizin imit kolonizater; ofon de li, li ena enn konplex dinferiorite, plis li rapros li de sa kolonizater-la plis li santi ki li existe, ki li imin. Enn lespas kot sa dominasion-la pli for se langaz. Langaz kreol ki enn langaz aparantier touzour konsidere, par bokou dimounn, kouma inferyer. Pou pran enn lexanp bien sinp, bann parlmanter prefer masakre angle dan parlman ki koz zot langaz maternel.

Li neseser donk ki ena enn reapropriyasion nou lidantite ek sa li kapav fer de bokou fason. Parmi: literatir dan langaz kreol. Sa zoli rekey poezi Yusuf Kadel, poet e dramatirz morisien, enn model reisi de sa. Kadel finn swazir pou pran lavwa fiktif denn zenn Rodrige, Wilson Bégué. Loter-la, avek bokou talan ek verv, finn rant dan lapo so personaz e finn kree enn lavwa ki non selman otantik, nou ena linpresion ki Bégué existe vremem, me ki osi bien pwisan. Deryer so ton parfwa komik, parfwa sarkastik, parfwa dezabize, ena enn kritik an reg de nou sosiete ek so bann traver. Dan enn poem Wilson rakonte ki li ena enn 35 ki apel Marianzel e depi ki li travay kot ‘gran misie’ linn sanz fason pronons so nom, li nepli kapav koz kreol. Sa poem-la ilistre bien sa tem alienasion kiltirel ek kolonizasion mantal-la. Dan enn lot poem Wilson ironikman koz lor sa bann etranze ki vinn viv Moris e ki nou apel expatriye alor ki morisien ki al viv deor apel zot imigre. Li dir avek zistes ki finalman

Me odela so laspe revandikater lafors sa rekey-la vinn depi so travay lor la lang kreol. Bokou dimounn panse ki kreol enn sort sou-lang, ki exotik, ki servi pou fer gagn riye, pou badine… alor ki li enn langaz ki osi ris ki ninport ki langaz. Kadel inn explwat, avek talan, tou bann resours kreol. Li montre klerman ki kreol li kapav servi pou exprim tou bann nians nou limanite, ki li filozofik, existansiel, politik ou ankor imoristik. Sa rekey-la li enn temwaniaz de tou bann posibilite ki nou lang maternel ofer.

Zordi fas a enn listwar dominasion, ki pe kontinie par divers fason, nou bizin kapav reapropriye nou lidantite. E sa rekey-la, parmi tou sa bann prodiktion dan langaz kreol de kalite ki ena-la, li montre ki li fezab. Pou nou kapav kree enn lemond diferan nou bizin kapav enrasinn nou dan sa ki nou ete.

Kouma Wilson Bégué dir:

 

‘parfwa mo koz gro-gro manti

me omwin

omwin Bondie

granmersi

mo pa kouyonn momem!’

 

EXTRAIT :

 

« ekler

mo fanal

dir mwa kifer

enn Morisien ki al

trase Lafrans tande li imigre

e enn Franse ki vinn

trase Moris tande li

expatriye!

ekler mo fanal

me napa dir mwa

sa depann lor konpetans

lor nivo sosial lor standing

ninport ki Golwa kraz-kraze

ki vinn ouver

enn snak lor nou lakot

deklar expat’

tansion koriz li!

premie ki pou amerde

se so ti-fam morisienn:

« Mais enfin que dis-tu là ?

Jean-Édoaurd un immigré ? »

e ala li kas gran-gran riye

koumadir to enn dernie boufon

alor to res get li

to get so ledan blan

briye dan marenwar so mantal

to santi lalimier kares twa

mersi ti-ser…

depi lontan

nepli ena lasenn dan lame dan lipie

me latet

latet touzour

amare

bravo

ti-ser bra

vo les mo al ra

mas mo fa

nal »

 

- Publicité -
EN CONTINU

l'édition du jour

- Publicité -