par Yannick Bosquet

“Anou Koz Parol” pe revini atraver enn paz spesial ki pe inogir enn bann seri spesial ki pou axe lor bann tem spesifik. Nou pe koumans enn premie ki nou pe apel “Anou Koz Literatir Kreol”. Kouma so nom indike, obzektif sa seri-la se prezant bann evennman ou bann refexion lor Literatir Kreol. Li pou dir pandan plizier semenn, ek li pou abord diferan zanr, perspektiv an fonksion bann ekrivin ek bann text ki nou pou prezante.
Pou sa premie paz-la, nou pou al zwenn enn group etidian Liniversite Moris, depi BA French & Creole Studies Year 3, ki finn organiz bann “Esanz Literer” dan kad de modil ki zot pe swiv, “Tradiksion ek Kreol Morisien” ek “Literatir Kreol Konpare”. Zordi, zot pe partaz avek nou zot lexperyans ki zot finn viv Lindi 14 Out, zot finn akeyir Michel Ducasse, Henri Favory ek Marie-France Favory pou enn esanz lor Literatir Kreol, Tradiksion, Poezi ek Teat.
Pandan enn lazourne, bann loter-la finn partaz zot prop parkour lekritir kreatif ek tradiksion an Kreol ek zot finn interazir avek bann etidian ki finn poz bann kestion, anime, ek osi fer bann lektir text. Antan ki enn zot bann lecturer, mo ti bien kontan trouv bann etidian ouver zot lorizon ek aprann diferaman. Zordi, bann etidian pou rakont zot bann esanz avek Henri ek Marie-France Favory ek zot pe dimann plis! Pa traka…pou ena ankor!
“Otour ansegnman Literatir Kreol”
par Noémy Manon
Pandan esanz ki nou finn gagne avek ekrivin Henri Favory ek so madam, Marie-France, nou finn abord plizier pies teat ki Henri Favory finn ekrir ek ousi so adaptasion modern bann “Fab Lafontenn”. Enn topik ki finn mark mwa pandan sa esanz-la, se Literatir Kreol ek so lansegnman evantiel dan HSC ek sirtou kouman pou kapav ansegn li. Dapre koup Favory, so lansegnman sipoze sinp ek pa bien diferan depi Literatir Angle ou Franse. Setadir ki pou zot, bann pies teat an Kreol Morisien, par exanp, kapav ansegne parey kouma ansegn bann pies depi Molière ou Shakespeare, parski teat se enn zanr ki ena so bann fondasion ek so bann zouti analiz ki pa sanze an fonksion bann lang. Biensir, li inportan pran an kont ek etidie bann spesifisite Literatir Kreol morisien, kouma bann tematik prop pou nou kontext ek ousi fason servi langaz Kreol Morisien dan kreasion teat. Lansegnman Literatir Kreol Morisien bizin fer avek mem riger ki nou atann depi lansegnman Literatir an Angle ou an Franse. Lefet ki nou ena enn proximite avek bann ekrivin morisien reprezant enn lavantaz ki permet nou poz maximum kestion ki nou kapav lor zot bann kreasion. Mo panse ki pou prepar larive iminan Literatir Kreol Morisien dan HSC, li primordial ki nou kontign fer bann esanz literer pou partaz bann lide ek gagn ransegnman depi lasours bann rises literer nou ti zil.
“Teat pou donn lavwa bann san-vwa”
par Yoan Boohally
Misie Henri Favory enn parmi bann ekrivin morisien ki mo pli apresie, pou so gran konbribision dan patrimwann Literatir Kreol Morisien, avek plizier pies teat ek lezot ev ki li finn ekrir. Me ousi parski mo finn gagn privilez travay avek li pandan plizier seans repetision pou enn miz-an-senn bann “Fab Lafontenn” ki nou ti fer dan kad inogirasion Theatre, Film & Performing Arts Lab dan Liniversite Moris an Mars 2023. Sa ti ousi enn lokazion rann li enn omaz. Pou sa bann rezon-la, esanz literer ki nou klas finn organize avek Henri ek Marie-France Favory ti enn moman mazik ek sirtou instriktif.
Henri Favory finn explik nou ki li finn swazir Teat kouma enn mwayin pou dewval ek denons bann zafer negatif ki pase dan nou sosiete. Li pa finn ena pretansion pou dir ki Teat se meyer swa, me, pou li, se swa ki li finn oze fer. Teat se enn lar ki, selon li, donn lavwa bann ki pena lavwa kouma dan text “Nu traverse” kot li finn donn lavwa bann fam ki sibir violans dan diferan fason. Nou finn aprann ki sa pies-la finn ekrir apartir bann temwaniaz bann madam ki finn sibir violans. Li finn ousi mansione ki partikilarite Teat kreol se sirtou langaz-la parski bann term ek bann prinsip teat zot res parey. Teat finn akonpagn fami Favory dan zot parkour profesionel ek personel e nou trouve ki laflam ki zot ena ankor pe brile ek nou rekonesan pou letan ki zot pe done pou transmet li.
“Teat pou exprime ek reflesi”
par Allas Georges Mitchel
Pandan sa esanz-la, mo finn gagn lasans pou resevwar boukou depi lexperyans enn gran dramatirz ek ekrivin ki bien rekoni. Pou enn etdian ki pe fini so letid ek pe pans pou travay kouma profeser Kreol, sa esanz-la ti bien anrisisan.
Henri Favory finn koz lor so pies teat “TRAS” ki abord tem lalit bann travayer ek koripsion, ki kapav vinn enn gran maladi pou bann institision. “Mo teat pa fer riye, me pous pou reflesi lor bann traver lasosiete”. Samem bann parol ki li finn servi pou dekrir so liniver teatral, e sa finn bien mark mwa. Mesaz ki mo finn resevwar, seki Teat se enn mwayin pou pous dimounn fer zot konsians travay ek reflesi lor sosiete. Li ousi enn mwayin pou exprim nou dan nou langaz ek sa permet donn enn lavwa bann ki oblize gard silans.
Pou enn etidian ki pe pans pou travay kouma profeser enn zour, li inportan pou gagn enn gid pou lansengnman Teat dan bann kolez. Konsey enn gran dramatirz kouma Henri Favory li neseser parski so bann prop travay pou kapav vinn enn size letid. Li ousi enn sours inspirasion pou ed bann zelev exprim zot ek reflesi. Mo panse li inportan ki ena plis esanz literer, pa selman dan nivo iniversiter, me ousi dan bann kolez nivo SC ek HSC.
“Enn regar diferan lor Teat” par Alisone Ducasse
Esanz literer ki nou finn gagne finn permet mwa konpran davantaz liniver artisitik otour bann pies teat ek bann lezot ev ki bann Favory finn kree. Dan kad sa esanz-la, pa ti ena zis koze. Detrwa etidian finn ousi met an-senn fab “Kok ek Renar” ek enn extre pies “Tras” ek ousi “Nu traverse”. Li ti interesan pou asiste sa bann miz-an-senn la, sirtou ki li pa parey kouma kan nou lir enn text ek get mem text ki pe zwe. Mo finn kapav resanti lemosion ek met enn zimaz lor bann mo. Antan ki enn etidian Literatir, sa finn permet mwa ena enn lot regar lor bann text. Laspe oral, ki prinsipal fakter dan enn pies Teat, finn donn sa bann text-la enn kadans boukou pli dinamik ek interaktif. Mo panse ki Teat, li enn lar inportan parski non selman li ankouraz interaksion sosial, me li ousi ede pou abord bann size sansib kouma bann Favory finn explike. Kouma zot finn dir, tou zot zistwar rakont enn temwaniaz reel ki zot finn kolekte opre bann Morisien. Mo finn ousi apresie lefet ki bann Favory touzour met an-avan lang kreol dan zot text e ki zot servi li kouma zot oule. Enn parti ki finn partikilierman etonn mwa se kan zot finn servi “langaz madam sere” dan zot text “Tras”.