Dr Carter Woodson, fondater Black History Month: « Bann Nwar bizin ankoler kont zotmem… »

Carter Godwin Woodson finn ne an 1875 dan Lamerik. Li ti enn ekrivin, enn istoryen ek enn zournalis ki ti bien aktif pou promosion drwa bann Nwar dan Lamerik dan koumansman 20em siek e avan mem ki Mouvman Drwa Sivik koumans gagn lanpler.
Dimounn konn Carter Woodson ousi kouma premie desandan esklav ki finn gagn enn doktora (Ph.D.) depi Liniversite Harvard, an 1912. An verite, se Dr W.E.B. Dubois ki premie Nwar ki finn gagn enn Ph.D. depi sa gran liniversite-la, me kontrerman a Woodson – ki ti res dan lesid Lamerik, kot segragasion rasial ti ankor prezan malgre labolision lesklavaz an 1865 – Dubois li, li ti res dan Massachussets, dan lenor Lamerik, ki ti plis anfaver labilision. E donk, bann paran Dubois e mem so bann granparan pa ti bann esklav.
Andeor  so profil akademik, Carter Woodson finn vinn seleb sirtou antan ki fondater ‘Black History Month’, ki selebre inpe partou atraver lemond pandan mwa Fevriye. An-efe, se Woodson ki deryer premie selebrasion listwar bann Afro-Ameriken pandan enn semenn an 1926. Si-z-an plitar, li pou pibliye enn liv ki pou res dan listwar: ‘The Mis-Education of the Negro’, ki denons form ledikasion ki bann Nwar dan Lamerik gagne. Enn ledikasion ki pa permet zot sorti dan lesklavaz sikolozik, me ki okontrer fer zot gagn onte pou seki zot ete: « lekol aprann zot ki zot lapo nwar se enn malediksion. »
Sa politik-la pran plizier form, ki mansione dan kat premie sapit Woodson. Parmi: absans referans oubien reprezantasion detourne lor listwar bann Nwar dan liv lekol: « koumadir listwar limanite tourn zis otour Alexandre le Grand, César ek Napoléon… »; bann baryer ki anpes bann Nwar gagn akse ek sertin size dan liniversite, kouma arsitektir ou lasians; tantativ pou anpes bann Nwar dekouver bann dokiman ki koz lor egalite imin, kouma Deklarasion Lindepandans; ek bann klise ek stereotip rasial, kouma « Nwar zis bon pou fer animasion… »
Me selman, pli gran parti liv-la (14 lezot sapit) kondann latitid ek konportman bann Nwar e demontre ki se zotmem ki, an gran parti, responsab zot maler. Anfet, largiman Woodson li ase sinp: etan done ki bann Nwar finn mal edike, kan zot retrouv zot dan rol profeser apre, zot re-pas bann mem mesaz negatif ar bann zenn zenerasion Nwar. Zot finn fini andoktrine ek zot pa realize ki zot pe fer ditor zot prop kominote.
Woodson ilistre sa inkonsians-la klerman. Li dir, par exanp, ki enn Nwar zame pou al aste enn kiksoz dan laboutik ouswa restoran enn lot Nwar. Li pou prefer al depans so kas kot enn Blan, afors li’nn tann dir ki « Nwar malang ». Zame li pou investi so kas dan enn biznes ki apartenir a enn Nwar, parski li’nn telman tann dir ki « Nwar napa konn zer larzan… Apart zwe lamizik zot pa bon dan nanye ». Pareyman, zame enn Nwar pou aksepte ki enn lot Nwar vinn so sef dan travay, « me li pena okenn problem kan se enn Blan ki donn li lord… » Ala konsekans sa ‘mis-education’ ki bann Nwar gagne-la.
Woodson kritik ousi: (1) rol larelizion: « olie bann legliz nwar lager ant zot, zot ti bizin pe milit ansam pou lavansman zot bann manb»; ek (2) bann paster: « ki zot sermon pa ankre dan realite, me ki nek zis koz laflam lanfer ». Pou Woodson, bann paster-la pa viv dan enn fason modes ditou: « zot vinn legliz dan zot Cadillac… »
Oter-la akiz ousi bann Nwar ki finn resi sort depi zot sitiasion difisil, sitou bann intelektiel: « premie zafer zot fer se zot sanz legliz pou ki zot kapav ekout bann sermon ki konplike… Zot nepli anvi gagn zafer ar bann ti-Nwar ».
Alafin ‘The Mis-Education of the Negro’, Woodson dir bann Nwar ki li pa la pou donn zot bann solision pou zot problem, me ki li pe selman sey fer zot panse pou ki zot kapav trouv bann solision-la par zotmem.
 

- Publicité -
EN CONTINU

l'édition du jour

- Publicité -