Ki nou konpran par “les Serments de Strasbourg”?

Kan nou koz “ Serments de Strasbourg”, nou pe fer referans ek pli ansien text ofisiel ki finn ekrir an Franse e ki finn resi konserve. Li enn dokiman politik ki rekonet pou premie fwa, an ekri, lexistans enn lang ki ziska sa moman-la, dimounn dan Lafrans pa ti pe konsidere kouma enn lang (zis latin ki ti ena stati lang dan Lafrans sa lepok-la). Nom ki zot ti donn li sa lepok-la, se “vulgaire”.  
Serman-la finn prononse le 14 Fevriye 842 par de (2) ti-zanfan Charlemagne, Louis le Germanique ek Charles le Chauve, kot sak frer finn tom dakor an prezans zot bann solda, pou donn koudme lot frer-la, si zame enn trwaziem frer (Lothaire) vinn atak zot. Enn frer (Louis le Germanique) pou fer so serman dan lang roman (samem ki pou vinn Franse apre), lot-la, Charles le Chauve, pou fer pou li an lang “germanique” (ki, pli tar, pou donn nesans bann lang zermanik kouma Alman). Pou bizin atann plizier siek pase, avan ki sa lang-la gagn so nom e ki dimounn koumans apel li Franse, me sa serman-la reprezant so premie atestasion ofisiel.
Dan sa sans-la, mem si ti deza ena enn literatir kreol ki ti’nn fini pran nesans dan Moris apartir 1822 avek Francois Chrestien (get nou edision-38), diskour gouverner William Nicolay reprezant li ousi premie text politik ofisiel ki rekonet lexistans lang kreol e ki redize dan lang-la. Linportans text-la, indepandan so konteni, vinn ankor pli gran kan nou gete dan ki kontext li finn ekrir: premie akt politik kot enn parti popilasion Moris gagn so liberte, e kot arive met fin ek premie krim kont limanite ki ti finn perpetre dan nou pei pandan plis ki enn siek.

- Publicité -
EN CONTINU

l'édition du jour

- Publicité -