(Dr Beatrice Antonio-Françoise, Lecturer Departman Kreol Repiblik Moris, MIE, Manb Akademi Kreol Repiblik Moris)
Sa lane-la, dan kad selebrasion Zourne Internasional Kreol (ZIK) selebre le 28 Oktob ek proze miz-an-plas enn Komision Terminolozi ek Lortograf, Akademi Kreol Repiblik Moris (AKRM) finn organiz an kolaborasion avek Mauritius Intitute of Education (MIE), Liniversite Moris (UoM) ek Creole Speaking Union (CSU) enn latelie-travay lor tradiksion an Kreol 3 dokiman: Konstitision Moris, Standing Orders Lasanble Moris ek Standing Orders Lasanble Rezional Rodrig.
Azordi, nou pou prezant enn extre Konstitision Moris an Kreol. Pou rapel, se enn travay ki finn fer par plizier institision, parmi lekel ena UoM ek MIE. Kan nou koz Konstitision Moris an Kreol, nou kone ki li ena plizier inplikasion lor diferan nivo: dabor lor langaz-la limem ek apre lor kestion konteni. Lor kestion terminolozi, dan sa kalite exersis-la, nou ena plizier interogasion: eski bizin sistematikman kreoliz bann term ouswa bizin itiliz version ki deza ena an Angle? Lor ki kriter nou baz nou pou propoz enn kreolizasion: eski nou bizin kreoliz term angle-la ouswa so version an franse (si pe pas par Franse)? Eski kreolizasion bann term garanti enn meyer konpreansion term-la? Fode pa bliye ki si nou pe koz tradiksion an Kreol enn text kouma Konstitision, nou pa pe dir ki sa pe anlev nivo teknisite text-la me pe teste potansialite langaz kreol dan enn nouvo domenn. Miz-an-plas Komision Terminolozi ek Lortograf pou permet ariv lor bann konsansis lor kestion terminolozi spesialize dan lortograf ofisiel. Si ou interese amenn ou kontribision dan validasion sa text-la, mersi avoy enn mail lor lekip.terminolozi@gmail.com.
Dimansion sintaxik tradiksion Konstitision an Kreol (Dr Shrita Hassamal, Lecturer Departman Kreol Repiblik Moris, MIE)
Avan lintrodiksion KRM dan bann sfer ofisiel Repiblik Moris, ena plizier konsiderasion ki nou pou bizin pran an kont ek enn parmi, se konstriksion bann fraz. Dan enn kote, bizin asire ki sintax ek gramer KRM pe respekte me bizin ousi gard sans orizinal text-la ek mesaz ki dokiman-la pe done. Dan enn premie lektir sa dokiman-la, nou remark absans determinan dan “The State and The Constitution” kan nou met li an KRM, “Leta ek Konstitision”. Li pa poz okenn problem dan so tradiksion parski dan KRM, bann determinan pa obligatwar. Enn deziem remark ki kapav fer se tradiksion “Mauritius shall be a sovereign democratic State, which shall be known as the Republic of Mauritius” par “Moris enn Leta demokratik souverin ki apel Repiblik Moris”. Shall an Angle se enn verb ki kapav exprim plizier kiksoz (enons enn reg, formil bann kondision ou interdiksion, etc). Dan enn ka kouma isi, shall pe enons enn definision ki finn retransmet an KRM direkteman ek san okenn verb. Enn 3em remark konsern enn konstriksion dislokasion ki nou pe retrouve an KRM me ki absan dan so version angle. “This Constitution is the supreme law of Mauritius…” finn vinn an KRM “Sa Konstitision-la, li lalwa siprem Moris…”. Enn dislokasion se enn prosede pou met lanfaz lor enn eleman dan fraz-la, notaman ‘Sa Konstitision-la’ dan sa ka-la. Donk, kestion ki nou kapav poz nou isi, se, eski dan version KRM nou ena sa volonte met enn lanfaz lor ‘sa Konstitision-la’ ou nou kapav les li neutre? Plis nou avanse dan dokiman-la, plis nou remarke ki bann fraz vinn pli long, ki li dan version angle ou dan version KRM. Bann long fraz li karakteristik mem bann dokiman ofisiel ek legal parski li neseser ki mesaz sa bann text-la pe pase, zot presi ek kler, pe-inport dan ki langaz li ete. Alor, dan sa lexersis tradiksion ki finn fer-la, nou trouve ki a sa stad-la, version an KRM ena enn volonte res fidel a text-sours, ki konstitision Moris an angle.
Extre Konstitision Moris an Kreol Morisien:
CONSTITUTION OF MAURITIUS
|
KONSTITISION MORIS |
Chapter I –
THE STATE AND THE CONSTITUTION
|
Sapit I –
LETA EK KONSTITISION |
Article1. The State
Mauritius shall be a sovereign democratic State, which shall be known as the Republic of Mauritius.
|
Lartik 1. Leta
Moris enn Leta demokratik souverin ki apel Repiblik Moris. |
Article 2. Constitution is supreme law
This Constitution is the supreme law of Mauritius and if any other law is inconsistent with this Constitution, that other law shall, to the extent of the inconsistency, be void.
|
Lartik 2. KONSTITISION LI LALWA SIPREM
Sa Konstitision-la, li lalwa siprem Moris ek tou bann lezot lalwa ki pa konform avek sa Konstitision-la, pou konsidere, dan mezir so non-konformite, kouma non-valab. |
Chapter II –
PROTECTION OF FUNDAMENTAL RIGHTS AND FREEDOMS OF THE INDIVIDUAL
|
Sapit II –
PROTEKSION BANN DRWA FONDAMANTAL EK BANN LIBERTE INDIVIDIEL |
Article 3. Fundamental rights and freedoms of the individual
It is hereby recognised and declared that in Mauritius there have existed and shall continue to exist without discrimination by reason of race, place of origin, political opinions, colour, creed or sex, but subject to respect for the rights and freedoms of others and for the public interest, each and all of the following human rights and fundamental freedoms –
(a) the right of the individual to life, liberty, security of the person and the protection of the law;
(b) freedom of conscience, of expression, of assembly and association and freedom to establish schools; and
(c) the right of the individual to protection for the privacy of his home and other property and from deprivation of property without compensation, and the provisions of this chapter shall have effect for the purpose of affording protection to those rights and freedoms subject to such limitations of that protection as are contained in those provisions, being limitations designed to ensure that the enjoyment of those rights and freedoms by any individual does not prejudice the rights and freedoms of others or the public interest.
|
Lartik 3. Bann drwa fondamantal ek bann liberte individiel
Pe rekonet isi ek pe proklame ki dan Moris, finn ena ek pou kontign ena, san diskriminasion lor baz ras, landrwa kot sorti, lopinion politik, kouler lapo, krwayans relizie ouswa apartenans sexiel, me sou rezerv ki zot an-akor avek bann drwa ek bann liberte lezot dimounn e ki zot dan lintere piblik, tou bann drwa imin ek liberte fondamantal swivan:
a) drwa tou dimounn pou viv, pou zwir enn lavi lib, pou gagn sekirite personel ek proteksion par lalwa;
b) drwa pou liberte konsians, liberte expresion, liberte pou zwenn ek pou asosie ek dimounn zot anvi, ek liberte pou kree bann etablisman skoler;
c) drwa sak individi pou gagn proteksion konsernan lintimite so lakaz ek so lezot dibien ek kont tou form privasion konsernan so dibien san ki li gagn okenn konpansasion. Bann dispozision ki kontenir dan sa sapit-la ena pou efe ki zot ena pou obzektif asir proteksion sa bann drwa ek liberte-la, sou rezerv bann limitasion ki proteksion-la ena dan bann provizion-la, e ki bann limitasion-la ena pou obzektif asire ki zwisans san bann drwa ek liberte la, par enn individi, napa port prezidis kont drwa ek liberte lezot dimounn ouswa kont lintere piblik.
|