Samdi 18 Oktob 2025, Avoka Morisien José Moirt ti partisip dan Lond dan ‘UK Reparations Conference 2025 -Delivering Justice through Repair’ ki ti deroule dan enn plas ki apel Friends House dan sant Lond, lari Euston. Konferans ti organize par ‘All-Party Parliamentary Group (APPG) for Afrikan Reparations’ . Mo finn gagn lokazion swiv online bann diferan intervansion.
Avoka Moirt o nom KRAK (Kolektif Reparasion Avansman Kreol) finn remet Jeremy Corbyn enn dokiman bien inportan ki apel ‘Legal Memorandum regarding reparatory justice claims of the Mauritian Creole people’. Li ti enn intervenan prinsipal dan sa konferans-la ek bann partisipan finn bien ekout li. Jeremy Corbyn, li enn figir prominan dan Langleter ek o nivo internasional kom enn ansien lider Labour Party ki li finn kite ek apre li’nn al kree enn nouvo parti ki apel Your Party.
Li finn osi pran pozision pou retour Sagos a Moris. Osi APPG regroup bann diferan lorganizasion dan Lond ek dan lemond ki milit pou reparasion. Me seki pli interesan, APPG regroup osi bann depite de diferan bor politik depi House of Commons ek House of Lords. Zot prezans dan APPG li enn angazman personel. Seki finn pase 18 Oktob 2025, li enn evennman istorik ki pas inapersi zordi me ki plitar pou vinn enn referans dans listwar, ki vinn kitpar inskrir dan mouvans istorik bann Frer Michel ti komanse dan peryod pos-indepandans dan nou pei. Prezans Avoka Moirt amenn mwa fer enn paralel 195 banane apre avek mision Adrien d’Epinay dan Lond an 1830-1835 kot li finn al fer loby pou konpasasion pou bann proprieter esklav alor ki Avoka Moirt zordi li finn al dan Lond pou azout lavwa Moris dan konba internasional pou reparasion.
Mision Adrien d’Epinay
Adrien d’Epinay finn ena de mision dan Lond, notaman peryod (i) 1830-1832 ek (ii) 1833-1835. Auguste Toussaint (1911-1987), istorien ek ansien direkter Arsiv Nasional, dan so liv « Les Missions d’Adrien d’Épinay 1830-1834 » (piblie an 1946), dir ki so bann sours vinn depi « Rapport fait par Adrien d’Épinay au Conseil du Gouvernement, en 1832, sur les moyens les plus propres à obtenir la plus grande amélioration possible de la condition des esclaves à l’Île Maurice et les préparer à jouir de l’état de liberté sans compromettre le sort de la colonie ». Li interesan note avek sa rapor-la ki bann esklavazis ti deza pe prepar zot pou abolision esklavaz. Se la ki li inportan nou analiz sa peryod nou listwar dan enn manyer sistematik. Sa lapros-la permet fer avans konba pou reparasion lor enn baz legal. Kouma enn intervenan dan konferans APPG 2025 ti dir, ‘To meet is not to be emotional but operational’. Mem si ena enn dimansion for emosionel dan reparasion akoz dega esklavaz, li bon apros kestion-la dan enn manier legalis kouma bann lobby ti fer pou gagn konpansasion. Ofet bizin pa blie ki Adrien d’Epinay ti enn avoka ek li finn servi argiman legal. Nou kapav dir ki rezilta mision d’Epinay dan Lond finn ranfors pouvwar bann ansien esklavazis apre abolision esklavaz dan kat fason : (i) enn konpansasion finansie kom dedomazman pou zot dibien (pouvwar finans ) (ii) liberte lapres avek kreasion lagazet Le Cernéen (pouvwar lor lespri) (iii) kreasion enn Konsey Lezislatif (pouvwar politik) (iv) reform lapolis ek drwa pou ena enn milis pou protez bann proprieter (pouvwar proteksion kont ansien esklav).
Dan enn lartik dan paz Forum (2 février 2021), Dr Stéphanie Tamby (istorien spesialize lor konpansasion 1835 ek aktielman direktris Le Morne Heritage Trust Fund) explik ki manyer konpasion finansie finn vini : “28 August 1833, some twenty-six years after the abolition of slave trade in 1807, the British Parliament finally voted for the gradual emancipation of the enslaved people in the British Caribbean, Mauritius and the Cape. The Act for the abolition of slavery throughout the British colonies, for promoting the industry of manumitted slaves, and for compensating the persons hitherto entitled to the services of such slaves represented a compromise between abolitionist outlook and colonial property interests”. Enn som 20 milion liv sterlin (ekivalan 17 bilion liv sterlin zordi) ti vote pou tou bann koloni. Dan sa som-la, £2,112,632 ti donn bann proprieter esklav dan Moris pou 66,343 esklav ( ki reprezant £31,8 par tet esklav) apre ki finn ena 7,386 reklamasion. Dan mem lartik Dr Tamby fer kone ki Minis Finans Langleter sa lepok-la ti pran kas prete avek de gran bankier Eropeen, Nathan Mayer Rothschild ek so bofrer Moses Montefiore. Se an 2015 ki Langleter fini ranbours sa loan la !
Mision Avoka José Moirt
An Avril 2025, Avoka José Moirt ti depoz divan komite CERD Nasion Zini kouma kom reprezantan KRAK (Kolektif Reparasion Avansman Kreol), enn nouvo lorganizasion ki dan so rapor 2025 prezant li kouma ‘a civil society organisation established for the express purpose of advancing reparatory justice on behalf of the Mauritian Creole People, a distinct ethnic community defined by their unique cultural, linguistic and historical identity as direct descendants of enslaved Africans forcibly transported to Mauritius during the colonial era’ (p.1). Mo finn ekrir de lartik dan paz Forum lor sa size-la: (i) « Question des Nations Unies à l’Etat mauricien: Quelle justice? Quelles réparations? » (Le Mauricien, 28 mai 2025) ek (ii) « Nations Unies-Comité pour l’Elimination de la Discrimination Raciale (CERD)-La note du rapporteur pour Maurice » (Le Mauricien, 24 juillet 2025). Partisipasion Avoka Moirt dan konferans All-Party Parliamentary Group (APPG) for Afrikan Reparations ouver simin pou bann reparasion kont esklavaz ek so bann sekel. Me li sirtou pou plas enn ‘historical accountability and answerability’ lor bann diferan desandan benefisier sa konpansasion £2,112,632. Anou get bann pwen fondamantal ki finn diskite dan konferans 18 Oktob 2025.
Ki bann pwen fondamantal ?
Tit konferans-la ti « Delivering Justice Through Repair (Rann Zistis atraver Reparasion) ». Laksan ti bokou lor bann diferan fason ki bann aktivis pe pourswiv konba pou zistis reparatris kouma : retour bann artefak kitirel, restritirasion gouvernans global, bann lapis legal pou reparasion ek kanpagn pou zistis klimatik.
Manb Parlman (MP) Bell Ribeiro-Addy (sirkonskripsion Clapham & Brixton Hill dan Parlman Rwayom Ini), Chairperson All-Party Parliamentary Group (APG) for Afrikan Reparations dan so intervansion dir: « ena telman bokou problem ki nou fer fas zordi ki zot rasin trouv dan miz an esklavaz ek kolonizasion Lafrik; racism, ek inegalite ekonomik ek inpak inegal sanzman klimatik. Kouma lezot leta Eropeen, nou pei ena enn devwar moral pou fikse listwar dan lizie ek get so rol dan bann inzistis istorik ». Li finn azoute ki reparasion li plis ki enn kestion konpasasion finans. De so kote, Manb Parlman (MP) Jeremy Corbyn (sirkonskripsion Islington North) finn dir : « Reparasion li konsern laverite ek zistis. Li vedir rekonet rol nou pei dan krim kont limanite, kinport dan ki manyer probableman prosesis sa refleksion-la li inkorfortab pou nou. ». Donk, li pou inportan pou bann depite Lasanble Nasional dan Moris, bann manb Lasanble Rezional Rodrig ek osi bann parlmanter dan Sesel pran konesans sa mouvman reparasion ki pe akselere dan lemond. De so kote, mo panse Avoka Moirt ek KRAK bizin fer tou Morisien ase vit pran konesans dokiman an posesion Jeremy Corbyn. A nou swiv.
Dr Jimmy Harmon
