18 an Lotonomi Rodrig : So konsekans lor plan rekonesans Kreol Rodrige antan ki enn lang otonom

Zordi Rodrig pe selebre so 18 an lotonomi. Lor plan langaz, sa fer 9 an ki kestion spesifisite

- Publicité -
(Prof. Arnaud Carpooran, OSK)

lang kreol rodrige finn poze osi bien lor plan politik ki lor plan siantifik dan Rodrig ek Moris. Isi mem dan Anou Koz Parol nou ti konsakre de nimero lor sa kestion-la. Zot ti ena kom tit: Kreol Moris-Rodrig Rodrig: enn kreol, de Kreol? (get edision 9, le 8 Oktob 2011 ek edision 10, le 21 Oktob 2011). Dan edision 10, nou ti donn laparol plizier zenn intelektiel Rodrig pou abord kestion-la dan zot fason. Parmi ti ena de ki nou pe retrouve zordi dan nou edision 114. Zot apel Jasmina Albert ek Jean-Noel Jolicoeur, toule de ansegnan primer, me zot finn ousi partisip dan plizier proze inportan lor devlopman Kreol Rodrige sa bann dernie lane-la. Nou pe fer enn bilan lor plizier sa bann gran proze-la dan nou edision zordi. Parmi ena: proze Revisiting the Linguistic and Ethnographic specificities of Rodrigues, proze kontextializasion maniel skoler an Kreol Rodrige, proze Diksioner Kreol Rodrige (DKR) ek kreasion Akademi Kreol Rodrige. Pou sa, nou pe osi donn laparol trwa lezot zenn intelektiel rodrige ki finn osi kontribie, sakenn dan so manier, pou amenn bann repons konkre sa kestion ki finn poze lao la. Zot nom: Yani Maury (doktorant Liniversite Moris, ki pe fer so tez lor proze DKR), Winsley Augustin (ansegnan aktif ki fer parti mem zenerasion ki J. Albert ek J-N. Jolicoeur ek Patrick Jean-Louis, ekrivin ki finn prime, inn gagn detrwa lane, dan konkour literer Creole Speaking Union pou so roman Gaspar anba lonbraz bwadoliv

Proze Diksioner Kreol Rodrige

(Yani Maury, doktorant an Lingwistik, UoM)

Pandan sa dernien 18 an-la, sak lanin ki’nn pase, Rodrig inn sey etann so Lonotomi dan diferan domenn ki konsern lavi bann Rodrige. Parmi, inn enan kestion lor « lotonomi lingwistik » Kreol Rodrige (KR). Pandan lontan, sa kestion-la inn reste enn size deba lor plan siantifik dan Moris, alor mem ki lor plan sosio-politiko-idantiter, KR ti deza enn realite indeniab pou bann Rodrige. Zordi, lavansman Proze Diksioner Kreol Rodrige (DKR), ki enan soutien RRA ek UoM, pe permet konfirm seki alabaz ti kapav paret zis enn rev ideolozik ki bann Rodrige ti enan konsernan pārtikilarite zot lang maternel. Li pe permet amenn bann repons siantifik lor enn kestion sosio-idantiter. Prototip DKR ki’nn pibliye an 2019, inn deza donn enn indikasion lor kouman diksioner-la pou ete dan so integralite. Nou pou rapel ki apre piblikasion prototip DKR, inn enan bãnn sesion konsiltasion popiler lor prototip-la limem pār bãnn komite indepandan dan Rodrig. Sa inisiativ demokratik la, ki inik an limem inn permet gagn enn retour terin ki dõnn diksioner-la enn saver otantik ek spesifikman rodrige, anmemtan ki li dõnn lotonomi Rodrig enn rezonans kiltirel bien for atraver rekonesans so langaz.

Kontextializasion maniel skoler an Kreol Rodrige

(Jasmina Albert, ansegnant primer)

Kreol Rodrige (KR) kouman enn size inn fer enn gran pa dan sekter ledikasion dan Rodrig. Pou sa, inn bizin fer enn kontextializasion bãnn maniel kreol existan pou bãnn zelev lekol primer. Plizier instans inn travay ansanm pou rãnn sa posib: Biro Sef Komiser, MIE, UoM ek bãnn ‘Panel of Writers’. Lide deryer, se permet bãnn zelev retrouv realite rodrige dan zot liv kreol pandan zot laprantisaz, pou motiv zot ek ogmant zot konpreansion par rapor ek Kreol kouman enn size. Proze-la, li osi enn manier sinbolik pou montre latasman Rodrige pou so pei. Lekip ki’nn travay lor sa proze-la toutfwa inn gārd antet ki mem si bizin soulign ek met lanfaz lor spesifisite, realite ek diversite Rodrig antan ki enn zil otonom, bizin osi gārd enn sertin louvertir lor lemond. Dan sa perspektiv-la, kontextializasion maniel inn swiv inpe mem filozofi ek analozi ki Lotonomi Rodrig. KR pe kontign so bout semin lor larout lotonomi ek bãnn Rodrige pe swiv so pārkour avek atansion.

Enn Akademi Kreol Rodrige (AKRo) pou Lotonomi nou langaz

(Jean-Noël Jolicoeur, ansegnan primer)

Dan kad 18 an Lotonomi Rodrig, anou get rol Akademi Kreol Rodrige (AKRo) dan prosesis standārdizasion Kreol Rodrige (KR) pou enn Rodrig otonom. Rodrig inn milite depi bien lontan pou valorizasion so langaz, me lalit pou standārdizasion KR inn koumanse dan enn fason ofisiel an 2011 kan Rodrige inn santi enn irzans pou fer rekonet KR pārski lanons introdiksion KM dan bãnn lekol primer, ki ti fer an Zanvie 2012, ti signifie ki avek letan, nou langaz ti riske ranplase pār KM. Sa ti fer ki bãnn lorganizasion sivil ek mem bãnn politisien poz bann kestion kouman: «Si nou bãnn mo, nou bãnn lexpresion ek nou bãnn striktir fraz diferan avek Kreol Morisien, anbe kifer pa pe introdir Kreol Rodrige dan bãnn lekol primer Rodrig?» Sa lepok-la, mem si tou Rodrige ti pe koze, sante ek konpran langaz-la, sakenn ti pe ekrir li dan so fason ek li ti bien inportan dõnn langaz-la enn grafi standār otonom pou ki nou kapav plitār enan enn diksioner, bãnn liv lekol ek lezot prodiksion ekri an KR. AKRo inn met anplas pou zisteman ārmoniz fason ekrir langaz-la pou ki tou Rodrige kapav ekrir li parey. Avek standārdizasion KR, prosesis valorizasion, konservasion ek rekonesans KR lor plan nasional ek internasional inn akselere ek zordi Rodrig pe kapav demontre ki so langaz inik.

Literatir Kreol Rodrige

(Patrick Jean Louis, ekrivin)

2020. Rodrig pe fet 18 an so lotonomi, enn evolision dabor politik avek enn afirmasion idantiter ankor pli for ek vizib. Enn aspe pli for ek pli konsansiel, se so langaz, Kreol Rodrige (KR). Rodrige koz kreol, rev an kreol, viv an kreol. Li tou osi natirel ki so lekritir li osi kreol. Me li interesan note ki avan mem ki ti enan proze Diksioner Kreol Rodrige, literatir dan Kreol bann Rodrige ti deza koumans trouv so semin. Nou pou sit par exanp Poezi Kreol ki Christiana Perrine inn pibliye an 2015. An 2016, momem mo finn pibliye mo premyin roman an KR Zasminn ek Rolan de gout fiel dan enn po dimiel ek ki’nn kontribie pou zet baz pou enn literatir. Mo deziem roman Gaspar anba lonbraz bwadoliv, inn gagn premyin pri konkour literer CSU ek answit Prix Jean Baptiste Melotte so mem lanin. Mem si sa lepok-la, lekritir KR pa ti ankor pran plas, so literatir ti’nn deza koumans expoz Rodrig ek so lang Kreol.

Proze « Revisiting the Linguistic and Ethnographic Specificities of Rodrigues »

(Winsley Augustin, ansegnan primer)

Proze Revisiting the Linguistic and Ethnographic Specificities of Rodrigues li rezilta enn lakor ki ti signin par PMO, RRA ek UoM. Sa proze-la ti enan kom obzektif montre evolision KR atraver letan ek lespas. Prof. Robert Chaudenson (ki finn mor sa lanin-la, dan peryod konfinnman) ek so lekip ti deza koumans bann lanket terin dan bãnn lanin 1970. Depi 2017, enn group Data Collectors depi Rodrig pe reprodir bãnn mem lanket dan bãnn mem rezion ki Prof. Chaudenson ti fer. Nou inn kolekte bãnn data lingwistik dan form odio ek odioviziel, lor diferan tem ki prezan dan lavi bãnn Rodrige. An-lien ek tem ki’nn swazir sa lanin-la pou selebrasion 18 Lotonomi Rodrig  Ansanm Nou Al Pli Lwin”, proze Revisiting an limem, pe ede pou nou reisi amenn KR ankor pli devan ek permet gengn enn labank mo, vokabiler ek expresion ki spesifik ek KR, ki plitār pou kapav pārtaze ek bãnn Rodrige me ousi ayer dan lemond. Proze-la inn permet nou trouve ki nou lang pa fize ek li rapel nou konbien li inportan prezerv bãnn diferan letap dan evolision lang-la parski sak letap enan so rises.

- Publicité -
EN CONTINU

l'édition du jour