Anou Koz Parol – 126 Literatir Kreol Morisien: 200 an lexistans deza

Boukou lekter Le Mauricien riske etone par tit sa 126em edision Anou Koz Parol la, me li enn verite. Enn verite ateste ek konfirme. Sa lane-la, sa fer 200 an ki premie text literer an Kreol Morisien finn pibliye pou premie fwa. Tit liv-la: Les Essais d’un bobre africain. So loter: François Chrestien. Creole Speaking Union, Minister Ar ek Patrimwann Kiltirel, Konservatwar François Mitterand ek Liniversite Moris pe mark sa bisantener par enn Spektak-vivan le 26 Septam 2022. Dat sa komemorasion-la finn swazir parski, dan enn kote, Septam se mwa nesans François Chrestien, ek dan lot kote, se dan sa mwa-la ousi ki nou selebre Zourne Mondial Tradiksion, e ki sa premie text literer la, li sirtou baze lor tradiksion. Dan nou kote, nou pe propoz pou selebre isi, laniverser bisantener sa fe istorik la, atraver enn retour lor François Chrestien limem ek, biensir, lor louvraz fondater ki li finn kree.

- Publicité -

François Chrestien: so lavi, so parkour

Francois Chrestien finn ne Moris an Septam 1767 e li finn mor an Me 1846. Li ti travay kouma Commissaire Civil dan « quartier » Grand-Port avan ki li vinn enn manb « Conseil Colonial ». Li paret ki li ti ousi exers kouma interpret pou « patois créole » dan Tribinal (Furlong ek Ramharai, 2007). Me si li ti rekonet kouman enn gran poet frankofonn (e ki li ti manb « La Table Ovale », premie sosiete literer ki finn ena Moris), se kanmem so prodiksion dan domenn literatir kreol, parmi lekel ena ‘Les Essais d’un Bobre Africain’, ki ti rann li vremem seleb dan so vivan.

Bann diferan edision Les Essais d’un Bobre Africain ziska ler

Les Essais d’un Bobre Africain finn konn 5 re-edision ziska ler. So premie edision, sorti an 1822 (13 an avan abolision lesklavaz), regroup 6 fab Jean de La Fontaine ek 11 sante franse ki ti alamod sa lepok-la, ki F. Chrestien finn tradir ek adapte (dan form parodi souvan) an Kreol. Pou sa, li finn bizin invant enn « [espes lortograf] » pou kapav respekte bann son kreol ek pa fer konfizion ek Franse. Sikse liv-la pou fer ki li pou gagn enn deziem edision an 1831, 4 an avan abolision lesklavaz. Trwaziem edision par kont, pou sorti an 1869, kan F. Chrestien ti finn deza fini mor depi 20 an. Se plis ki enn siek apre, ki pou ena enn katriem edision par Norbert Benoit, kot Benoit propoz tradiksion literal bann text Chrestien an Franse. Sinkiem edision, ki realize par Creole Speaking Union an 2018, propoz de version kreol bann Essais d’un bobre africain: enn version dan so format orizinal (tel ki Chrestien ti’nn ekrir li), enn lot dan enn form « tradiksion-adaptasion » dan Kreol zordi, dapre lortograf ofisiel.

Inkarnasion enn loter ‘blan’ ek enn narater ‘nwar’ dan enn sel dimounn

Kan zet enn koudey dan Avan-propo ki F. Chrestien ekrir dan so premie version, li paret kler ki ena enn dialetik metaforik ant loter liv-la ek so « lot limem », setadir, enn narater nwar ki inkarne par enn zwer bob dan text-la. « Narater-la », li enn rol fiktif an realite, enn sort doublon ou avatar fiksionel loter-la. Sa dialektik « loter blan-narater nwar » reprezant, dapre nou, enn laspe interesan text F. Chrestien, kan nou kone ki liv-la finn ekrir dan enn peryod kot ti ena ankor  lesklavaz, me kot bann deba lor abolision ti finn deza angaze.

Regar F. Chrestien lor lang Kreol ek lor popilasion nwar dan so lepok

Lefet mem ki F. Chrestien finn swazir pou ekrir an Kreol dan enn lepok ki ti ankor marke par lesklavaz e kot kestion stati Kreol antan ki « patois » pa ti konteste par personn, donn enn lide lor apresiasion alfawa afektif ek distan ki loter-la ti ena lor langaz-la limem. Dan so avan-propo dayer, li dekrir sa « patois »-la, kouma « cet idiome simple et naïf dans lequel nous avons dit et nos premiers sentiments et nos premiers besoins […] » (mwa ki pe souligne), seki indike ki li pa ti ezite pou konsider Kreol kouma lang so prop lanfans ek evok santiman nostalzi ki sa fer li resanti, an opozision ek so pratik adilt ki paret domine par Franse. Se dan sa lien afektif ki rapel enn peryod inosan, ki bann term « idiome simple et naïf » paret pran zot sinifikasion plin. Sirtou kan konsidere ki dan prefas so deziem edision (1831), se expresion « gaulois du pays » ki li servi pou fer referans ek Kreol: enn zar evolision dan so prop apresiasion ek so prop apropriyasion langaz-la, ki donn enn indikasion lor lankourazman ki sikse so premie edision finn devet eveye dan li.

Sa perspektiv-la li ankor pli interesan kan nou konsidere ki li pa ti nonpli ezite pou asosie lorizinn langaz-la avant tou ek bann esklav nwar. Nou trouv sa par exanp, dan enn extre Projet d’un journal de l’Album Tropical, pibliye an 1834, setadir enn an avan abolision ofisiel lesklavaz dan Moris, kot li koz lor enn proze ki li ti ena pou kree enn Zournal ki ti pou apel Le Grillot du Tropique kot ti sipoze ena enn bann ti-zistwar an Kreol:

Tendons surtout au bord de sa carrière

Une main protectrice à ce peuple nouveau

Du sol régénéré qui, trop faible arbrisseau

Demande aux immortels que la pitié les guide!

Dans son patois naïf que ma muse timide

Osa parfois soumettre aux rigides censeurs,

J’ai pensé qu’un recueil de leçons salutaires,

Traduit de nos auteurs et pour nos insulaires

Pourrait de leurs esprits nettoyer leurs erreurs!

(Benoit, 1998, pp. vi-vii, me se nou ki pe souligne)

Li kler donk ki pou Chrestien, Kreol ti dabor langaz bann esklav, avan ki li vinn enn langaz afektif pou bann zanfan kolon ek, pli tar, enn veikil pou distraksion literer bann « kolon ».

Kreol, enn lang literer depi 1822 ek enn lingua franca avan abolison lesklavaz

Enn lot fe ki merite souligne isi, seki Kreol Morisien non selman ti deza pran dimansion enn lang literer depi 1822, me li ti ousi zwe rol enn lingua franca avan abolision lesklavaz. Kan nou konsidere ki Les Essais d’un bobre africain finn ekrir par enn kolon blan, pou enn lektora ki osi blan ki li, e ki text-la finn gagn enn sikse edision depi bann premie lane kot li sorti pou premie fwa, alor ki li ti enn lang ki ti prinsipalman servi par bann esklav, demontre ki li ti deza pe zwe rol enn lang-pasrel ant bann diferan group depi sa lepok-la. Li pa etonan donk ki li finn kontign zwe sa rol-la, mem apre abolision lesklavaz, e ki, avek letan, li finn fini par vinn lang nasional de facto nou pei.   

- Publicité -
EN CONTINU

l'édition du jour

- Publicité -