ANOU KOZ PAROL-140 (Anou Koz Literatir-ii) : 192em laniverser nesans Charles Baissac ek 135em laniverser Folklore de l’Ile Maurice

Prof. Arnaud Carpooran, OSK

- Publicité -

Le 13 Septam 2023 pe mark 192em laniverser nesans Charles Baissac, kot nou pe profite pou selebre ousi 135em laniverser sa patrimwann imans ki li finn leg nou lor literatir oral nou pei e ki remont ziska lepok lesklavaz. Patrimwann-la finn reini sou form enn liv ki apel: Folklore de l’Ile Maurice.

Edision Anou Koz Parol zordi, ki koresponn ek No. ii seri Anou Koz Literatir, pe propoz enn doub gro-plan. Dabor lor Charles Baissac limem ek rol pionie ki li finn zwe dan Etid Kreol Moris. Answit lor so liv.

Anou presize ki tou seki pe ekrir isi sorti direkteman depi bann extre “Avan-Propo” referanse ki nou finn pibliye dan Folklor Lil Moris, enn version re-edite ek re-adapte Folklore de l’Ile Maurice, ki Baissac ti dabor dezigne sou tit “Littérature noire de l’Ile Maurice” (get pli lwin).

Baissac: so nesans, so lavi, so lamor

Charles Baissac finn ne Port-Louis an 1831. Laz 17 an, apre enn letid rate Lafrans dan domenn medsinn, kouma so papa farmasien ti programe pou li, li desid pou vinn profeser Franse kouma so granper. Se dan sa domenn-la dayer ki li pou terminn so letid, e kot li pou profite pou kolabor avek sertin zournal franse antan ki kroniker literer. An 1855, li gagn enn pri literer Lafrans dan kad bann Jeux floraux de Toulouse pou so poem “Patria”, enn od kot li rann omaz so pei natal, setadir Moris.

Marye an 1861 avek Charlotte Le Breton, avek ki li pou gagn sis zanfan (trwa tifi, trwa garson), Baissac pou vinn, an 1870, profeser retorik ek Franse dan Collège Royal ziska ki li gagn promosion ek vinn rekter par interim.

Ver lafin so lavi, Baissac pou konn de trazedi. Dabor avek enn doub dey: lamor enn so bann garson (ki ti ankor bien zenn) ek lamor so madam. Sa de evennman-la arive ant lafin 1888 ek bann premie mwa 1889, e se zis dan lekritir ki Baissac pou trouv inpe rekonfor. An Avril 1892, enn gran siklonn pou provok enn lot trazedi dan lavi Baissac. Dan lespas inn-er d’tan, tou so bann proze lekritir ti finn al dan dilo ek divan. Baissac pou telman demoralize ki li pou fini par malad ek trouv lamor le 3 Desam 1892. Enn lamor ki pou permet li rant dan listwar Etid Kreol pa zis dan Moris, me ousi lor plan internasional.

Rekonesans internasional par Académie française ek Société linguistique de Paris (avek bann gran nom kouma Saussure ek Breal)

Si dan so lepok, Baissac ti sirtou renome dan Moris pou so bann ekri an Franse, li kler ki si dimounn ankor pe koz li zordi, ki li dan Moris ou ayer, se sirtou pou seki li finn amene lor plan Etid Kreol.

An 1883, pou so liv Étude sur le patois créole mauricien (1880), ki ankor konsidere zordi kouma premie deskripsion siantifik enn lang kreol ki ankor pe servi zordi, Baissac pou gagn enn mansion depi Académie française (Carpooran, 2017).

An 1892, pou lansanb so bann travay lor Kreol Morisien, Baissac pou rant manb Société linguistique de Paris, ki sa lepok-la, ti regroup bann gran nom kouma Ferdinand de Saussure (fondater “Linguistique générale”) ek Michel Breal (konsidere kouma fondater “Sémantique” modern).

Parmi sa bann travay-la, bizin sit an-partikilie Folklore de l’Ile Maurice, pibliye an 1888. Liv-la kapav rezime kouma enn travay kolektaz ki Baissac finn fer opre bann vie zenerasion ki sorti depi lesklavaz (ki li rezime par koup “Papa Lindor” ek “Mama Télésille”) lor bann kont, expresion popiler, sirandann ek sante an Kreol, ki Baissac ti konsidere presizeman kouma sinbol literatir ki prop ek sa pep-la. Lor sa pwin-la dayer, anou azoute ki, inisialman, Baissac ti zisteman apel so liv: “Littérature noire de l’Ile Maurice” (an-omaz ek literatir sa popilasion-la), avan ki li sanz so tit pou bann rezon editoryalis (Carpooran 2017 ek 2023).

Rol partikilie Hugo Schuchardt (fondater Kreolistik) dan parkour intelektiel Baissac

Anterm rekonsesans internasional travay Baissac, nou kapav sit ousi rol Hugo Schuchardt, lingwist romanist otrisien ki konsidere kouma enn bann fondater “ Créolistique” antan ki enn disiplinn siantifik ver lafin 19em siek. Ant 1882 ek 1892, dat so lamor, Baissac pou etablir avek Schuchart enn korespondans regilie, dan form let, ki finn rann piblik ek aksesib zordi gras-a internet (get http://schuchardt.uni-graz.at/) e ki bien instriktif lor linflians ki sakenn ant sa de gran lingwis-la finn enan lor so kamarad (ibid.).

Konteni Folklore de l’Île Maurice

Atraver Le Folklore de l’Île Maurice, Baissac finn leg nou enn veritab trezor anterm patrimwann literater oral nou pei. Liv ki Baissac finn pibliye an 1888 e ki Creole Speaking Union pe re-edite sa lane-la, ena trwa parti: enn premie parti ki regroup 28 kont; enn deziem ki axe lor bann sirandann; enn trwaziem ki konsakre ek bann sante kreol. Dapre Baissac, sa trwa laspe-la reprezant “les trois modes sous lesquels s’est manifesté le génie littéraire de la race dont nous inventorions [ici] les richesses”(Folklore de L’Ile Maurice, 1888, p. IV).

Kont, sirandann ek sante

Dan edision orizinal Folklore de L’Ile Maurice, Baissac konsider bann kont kouma “la plus riche et la plus intéressante des manifestations du génie créole” (ibid.; p. V). Anterm volim, zot reprezant ousi parti pli inportan liv-la, avek 28 kont. Pou Baissac, si konteni laplipar bann kont finn inporte depi diferan pei, sirtou Lafrans, zot tou ena bann laspe ki ase spesifik nou pei, pou ki zot merite ki apel zot bann kont kreol, ki li onivo zot form ouswa zot konteni.

Konsernan sirandann, mem si Baissac ti finn deza fer enn prezantasion dan so Étude sur le patois créole mauricien (1880), li revinn lor la dan so Folklore. Anou zis rapel isi ki enn sirandann, se enn zedmo ki enn dimounn poz ek enn lot dimounn ou ek enn lasistans, e repons ki zot fourni (samem ki apel sanpek) repoz swa lor enn limaz ki relativman sinp (Dilo dibout ?- Repons: Kann), oubien lor enn konstriksion metaforik ou alegorik ki relativman konplex (Kat pat mont lor kat pat, kat pat ale, kat pat reste? Repons: Lisien lor sez.

Dan parti ki konsakre ek sante, Baissac finn resans enn sinkantenn dan so text 1888. Laplipar ladan, dapre Baissac, zot zis bann fragman bann “vraies chansons créoles” (cf. Baissac, 1888, p. 425), ki finn “[émiettées] dans cent mémoires à la fois infidèles et jalouses de ne pas se laisser interroger [et qui] n’existent plus qu’à l’état erratique” (ibid.). Kan get bann text-la bien, apart detrwa lalinn ki rapel nou bann pasaz sertin sega relativman kontanporin kouma: ‘Montagne signaux signalé’ ou ‘Aïoh Liza!’, se sirtou bann bersez ki paret finn plis reziste pasaz letan kouma: ‘Dodo, mon baba… Quand baba napa dodo/Çatte marron va nanan li’ ouswa ‘Mo passé la rivière Taniers’, ouswa ankor ‘Quand même vou a mette moi dans la pompe…, Quand même vielle passé avale moi,/ Faut qui mo trouve léboute mon pays’.

Tousala rann ankor pli for valer patrimonial sa bann kont, sirandann ek sante, ki nou ti pou finn perdi dan enn fason definitif si pa ti ena sa travay kolektaz ek konpilasion ki Baissac finn fer. Mem si ti ena zis sa, Moris ti pou bizin ena enn rekonesans eternel pou Charles Baissac. Kan konsider anplis, toule zot zafer ki finn dir lao, sel kiksoz ki res pou dir, se: Bravo M. Baissac, ou ti enn gran Morisien! Zwaye laniverser!

- Publicité -
EN CONTINU

l'édition du jour