François Chrestien ek tradision bann sansonie dan Lil Moris 1822

CLAUDIE RICAUD,

- Publicité -
CLAUDIE RICAUD,
Direktris Conservatoire National de Musique François Mitterrand

Direktris Conservatoire National de Musique François Mitterrand

Nou kapav definir enn sansonie kouma enn poet ki ekrir bann nouvo text lor bann melodi ki deza existe, kouma par exanp si enn dimounn ekrir enn text inedi lor lamizik Au clair de la lune ki tou dimounn kone. Dan Moris, tradision bann sansonie remonte ziska lafin 18e siek ek li reprezant bann premie pa ki pou amenn, apre, ver bann vre konpozision. Mem si dan koumansman, li pa tro paret orizinal, parski li baze lor bann ler ki deza existe, li reprezant kanmem bann premie tras ki amenn ver sa aktivite-la.

Parmi bann sansonie morisien, nou retrouv premie dabor, bann ki finn swiv tras, mem si dan enn fason timid, bann sansonie ki ti mark peryod Révolution Française: Les Amis de la Constitution (1790), Société des Amis de la Liberté et de l’Egalité (1790), Société populaire des Sans-Culottes (1793). Selman, sa bann klib ou sosiete-la pa finn dir lontan.

Dan koumansman 19em siek, se bann sosiete ‘épicuriennes’ ki finn pran form; zot bann manb ti pratik ‘l’art de la table’ akonpagne par bann poem ki bann manb ti bizin sante: bann sante batem, bann sante maryaz, bann sante ki sante kan bwar, etc. Parmi sa bann sosiete-la, seki ti pli renome ti appel: ‘la Table Ovale’, avek T. Pitot kouma so prezidan. Li ti aktif dan premie lamwatie 19e siek, ek F. Chrestien ti vinn enn manb ladan dan so bann vie zour.

Me F. Chrestien ti diferan ek lezot: li ti ekrir so bann poem dan lobzekif pou fer zot pibliye; li ti ousi premie sansonie dan Moris ek dan Losean Indien ki ti ekrir so bann text an Kreol. Sa fizion ant lang kreol ek bann lamizik franse, se samem ki finn donn nesans bann romans kreol.

- Publicité -
EN CONTINU

l'édition du jour