Megan Rose
Profeser KM
Samdi le 11 Avril 2026, dan enn latmosfer ranpli ar emosion ek nostalzi, lasal konferans Plaza, Rose-Hill, ti vinn teat enn deba literer memorab pou relans ek reinpresion roman Lamarel Lavi par Alain Fanchon. Sa levennman-la, ki ti ena kouma tem : “Lamarel Lavi : enn vwayaz literer lor sime lakorite”, pa ti zis enn seremoni pou prezant enn liv, me enn veritab plonze dan memwar kolektif ek listwar nou nasion Morisien.
Alain Fanchon, oter roman-la, ti prezan pou partaz so vizion ek linportans lakorite dan sosiete Morisien. Li ti osi remersie piblik pou zot soutien, enn soutien ki finn permet so liv kontign so sime zordizour depi so premie piblikasion an Septam 2020, prinsipalman gras-a bous-a-orey.
Sa relans-la finn rasanble bann dimounn ki interese ar literatir, listwar, langaz kreol ek memwar kolektif Morisien. Aktivite santral lazourne-la ti enn tab-ronn avek trwa intervenan : Dr Nita Rughoonundun (Pedagog ek Lingwis), Dr Jimmy Harmon (Responsab ledikasion segonder katolik ek Serser Indepandan) ek Misie Ehsan Abdool Rahman (Poet Angaze), kot dan lekip, mo ti ena loner azir kouma moderatris.
Enn roman ki filme memwar enn lepok tabou
Lintervansion Dr Nita Rughoonundun finn amenn enn lekleraz literer bien profon lor roman-la. Pou li, size prinsipal Lamarel Lavi se bagar rasial ki ti deroule an 1968, dan enn lepok kot Moris ti pe al ver lindepandans. Sa peryod-la form parti nou listwar kontanporin : li finn mark bann dimounn ki ti viv li, me osi zot zanfan ek mem zot ti-zanfan.
Li finn fer resorti ki depi premie sapit, loter sem bann ti “hints”, ki prepar lekter pou bann evennman pli grav ki pou vini plitar. Nou swiv Zanzak avek so garson Ariel dan Port-Louis, depi dan bis atraver bann lari ek batiman ki nou ankor rekonet zordi. Narater-la paret invizib, me li swiv zot depre, koumadir enn “plan-sekans” dan enn dokimanter ki donn linpresion ki li pe mars akote bann personaz-la.
Sa teknik-la donn roman-la enn gran lafors. Kan lekter rekonet sa bann zafer-la dan so lespri kouma – enn salon, so fotey rotin ek bann detay lavi toulezour, li gagn konfians dan narasion-la. Sa realism-la vinn kouma enn “gage de fiabilité”: si bann ti detay lavi ordiner paret osi vre, lerla bann evennman pli grav ki pou rakonte apre osi gagn an kredibilite.
Li finn osi analiz fason bann personaz rant an senn. Zanzak, enn adilt ki retourn lor tras so lanfans, vinn enn personaz ki sarye memwar. Zahera, li, fer enn lantre remarkab, kouma enn “starlet”, avek so soulie talon, so prezans for ek so kapasite pou pran linisiativ akot toutswit, li’nn invit fami Zanzak.
Sa rankont ant sa de fami la ena enn gran valer sinbolik. Enn fami kreol, ki katolik ek enn fami mizilman retrouv zot ansam pou rakont seki zot ti viv dan zot lanfans. Atraver sa rankont-la, roman-la pa zis montre divizion; li osi rod konstrir bann pon ant kominote. Li’nn fer konpran kouma enn evennman istorik finn separ dimounn ki ti pe toultan viv ansam.
Enn lot kalite inportan dan roman-la se so manier konstrir laverite atraver diferan lavwa. Sak personaz amenn so bout souvenir, so bout douler, so bout lexperyans. Sa teknik-la dezigne kouma enn “tapi mandian” dan liv-la, kot diferan bout latwal zwenn pou form enn sel. Dan mem fason, bann temwaniaz dan roman-la konstrir enn memwar kolektif. Pou li, Lamarel Lavi ena enn valer esansiel parski li kas silans lor enn size ki Moris finn souvan pous anba “tapi”.
Kouvertir kouma enn laport pou konpran roman-la
Dr Jimmy Harmon finn, li, analiz kouvertir roman-la. Pou li, foto ki finn servi ena enn dimansion delibere ek enn mesaz for ki kapav lir atraver semiotik, setadir langaz bann sign. Kouvertir pa zis enn dekorasion; li kapav donn bann indikasion lor bann gran tem ki pou devlope dan text-la.
Enn premie eleman ki finn atir li, se dan foto kouvertir ena prezans savat dodo. Pou zenerasion 1968 ek bann zenerasion avan, savat dodo ti enn eleman bien prezan dan lavi toulezour. Li ti souvan asosie avek dimounn mizer ek klas travayer, alor ki sandalet ti plis asosie avek dimounn ki ti ena enn sitiasion sosial pli konfortab.
Lerla, li’nn koz lor zwe lamarel mem, ki donn roman-la so tit. Lamarel pa zis enn zwe zanfan ; li kapav lir kouma enn metafor lavi. Dan lamarel, enn zanfan sot lor enn lipie, apre lor de lipie, li avanse, li retourn an-aryer, ek li bizin fer atansion pou pa tous lalign. Sa zwe-la kapav konpare ar lavi, kot enn dimounn bizin aprann mars lor enn sime difisil, fer bann swa, gard lekilib, ek osi fer fas so konsekans.
Sa lide-la vinn for dan fraz : “Lavi kouma enn lamarel ki ena diferan kouler. San ki ou an-tor ou kapav tous ar lalign ek pey bann konsekans.” Pou li, “tous lalign” kapav vinn enn leson lavi pou bann zenn: ena bann danze ek lalwa ki bizin pran kont.
Li finn osi koz lor tapi mandian, enn kiksoz ki bann zenn kapav pa kone. E li ti mansionn enn sante Zanzak Arjoon “Mo pei tapi mandian” zimaz ki ed konpran roman-la ek Moris anmemtan. Kapav lir Moris mem kouma enn gran tapi mandian, enn pei konstrir avek diferan kominote, kiltir, relizion ek memwar. Dan roman-la, laverite pa sorti depi enn sel lavwa; sak personaz, sak fami ek sak temwin amenn so bout souvenir. Kan met tousala ansam, enn pli gran zimaz aparet.
Li finn osi fer resorti linportans bann referans relizie ki paret apre dedikas roman-la: enn extre depi Sin Koran, Sourat 5, Verse 32, ek enn extre depi Labib, Matie 5:9. Toulede pasaz koz lor respe lavi ek lor lape. Sa konverzans-la bien inportan, kan nou kone ki bagar rasial ti inplik sa lepok-la, de relizion dan bann kartie Port-Louis, ant mizilman ek katolik.
Lakorite kouma baz
pou konstrir enn nasion
Dan so prezantasion, Misie Eshan Abdool Rahman finn met laksan lor tem lakorite. Pou li, Lamarel Lavi pa zis enn liv literer; li enn liv temwaniaz, enn liv memwar, ek enn kado pou bann zenerasion ki pe vini. “Mo espere ki mo ti-zanfan enn zour kapav lir sa liv-la”.
Li finn azoute ki “San lakorite ant bann dimounn ki viv dan enn sel pei, okenn progre pa kapav fer”. Atraver roman-la, loter montre enn lepok kot dimounn ti viv dan gran proximite. Dan bann lakour lontan kot Zanzak ek Zahera ti pe reste, pa ti ena baraz pou separ bann lakaz. Ti ena enn sel lakour, tou zanfan ti zwe ansam ek dimounn ti viv dan lakorite.
Li finn osi dir ki ena enn dimansion sansoryel dan liv-la: “Ou kapav trouv li, ou kapav tann li, ou kapav santi li, ou kapav gout li ou kapav tous li tou.” Parfin grinsek pe kwi dan vwazinaz vinn enn sign for sa lepok kot lavi bann dimounn ti melanze ansam. Enn lakwizinn ti koz avek enn lot lakwizinn; enn lakaz ti ena enn prezans dan lavi enn lot lakaz. Pou li, sa melanz-la, samem lakorite sa.
Li finn sit diferan moman dan roman-la pou ilistre sa tem-la: Chacha (Rober) ki ti frekant tou dimounn san distinksion; Misie Zilien ki ti abitie lev ar azann; fami Rajen ki ti akeyir bann refizie ek dite soso san get relizion; ek laranzman Montagn Koupe kot vwazin Kreol ek Mizilman ti protez sakenn dan enn laranzman sekour mitiel. Enn senn bien for pou sa tem-la, se kan Matant Fifi pe fer so lapriyer “Je vous salue Marie” avek so saple, pandan ki Madam Miyadji pe fer so namaz lor so tapi dan mem lasam. Sa zimaz-la vinn enn sinbol pwisan lakorite: de relizion, de manier priye, me enn mem respe dan enn sel lespas.
Konklizion
Pou konklir, mo finn souligne ki Lamarel Lavi pa zis enn roman, me enn liv memwar ki invit nou ekoute, resanti ek transmet. Atraver analiz Dr Nita Rughoonundun, Dr Jimmy Harmon ek Misie Ehsan Abdool Rahman, piblik finn konpran ki rises roman-la tret literatir, listwar, memwar ek lakorite.
Sa relans-la finn alor vinn pa zis enn levennman literer, me enn moman for kot finn invit Morisien reflesi ansam lor nou lavenir e konpran ki nek dan lakorite, ki nou pou kapav kree sa enn sel nasion tou kouler la. Dapre lord, lavantir-la pe kontigne e nou ava tenir zot okouran. Mersi.
